våning tolv
nu sover vi tidigt och vaknar fräscht
wednesday oh friday
onsdag, dagen då man blir fri. jazzjazz två timmars jazz.
Damnit its never off the table
And we dance, dance and we move a little closer
And we dance, dance oh yeah, with that triple motion
And we dance, dance and we move a little closer
Touch a little tighter, eyes a little brighter
Because its not love, but its still a feeling
No its not love, but my bodys reading
To move closer next to you
Pluggar repeterar och dansar, med något att se fram emot.
Häftigt att en liten lill kan skapa stora känslor och stort pirr.
Ännu en sen natt med samhälle som sällskap och hjälp från Åmål.
Upp sent imorgon och repa mera. Har jag blivit flitig, i think so.
för sent för en yollster
hur jag hamnade i alla känslor jag hade i bilen påväg till slovenien då
sommaren började vet jag inte men jag plaskar och sjunker och vet
inte alls att det som händer nu händer, och att allt är verklighet och låtarna
hjälper inte ett dugg.
sömnen får för ovanlighetens skull ge mig verkligheten igen.
detta är vad sömnbrist gör med en, sluta därför genast läsa om klockan är
efter elva och gå och lägg dig, you wont, i will. godnatt
ge mig nått att bygga en dröm på inatt...
för dagen vill jag inte drömma om, varmt på scenen frustration, ilska, portvakter och överkänsliga skådespelare som får ont när en fjäder singlar genom luften och ner på deras huvud.
extra rep och semlor med jacob och sunni och varför inte avslagen cola i mitt kök med samhällsarbetet framför mig.
jag har mycket att göra.
ska vi ta bussen till sommaren?
Det känns som att jag går i en relativt rask takt mot sommaren, eller våren som jag faktiskt längtar efter mest.
Det mesta känns rätt bra i mitten av stress, samhällskunskap, nya "ta tjuren vid hornen upplevelser" och pasta som jag nyss lagade och kände mig stolt över.
Allt ska nog bli bra, jättebra.
Systrar har jag i överflöd och mamma och pappa har jag även om dom är på restaurant nu.
Osammanhängande och bra, jag är jättenöjd.
detta gör jätteont, men jag är verkligen verkligen jättenöjd. smack!
Smileygropar
Ibland kanske det bästa man kan göra är att skriva ner alla sina begär och då menar jag inte att man ska skriva ner varenda liten godisbit man är sugen på för i mitt fall hade den listan blivit väldigt lång.
Men när saker och ting börjar klumpa ihop sig och små problem bildar högar som man tillslut inte riktigt känner att man orkar lyfta kan det vara bra att skriva sig just en sådan, begärslista, för att se vad man suktar efter och sedan börja tänka efter hur man ska få dessa begären stillade.
Min lista har nog fyra punkter, jag måste ta tag i saker som jag inte alls vågar ta tag i, kanske inte bara för att jag är rädd för att det är nytt och läskigt utan för att när jag verkligen tagit itu med det så finns det och just där ligger det läskiga.
Hursomhelst har jag känt för att resa till platsen palla hela dagen, men det är väl inget sätt att leva på vah. Till palla kan man resa när benen inte fungerar längre, eller rösten inte kan prata om muntra upp andra.
Jag har röst, jag har kropp, jag har ben som rör sig och jag har liv lite gnista och ett leende som jag inte kan torka av oavsett hur våta ögonen känns.
Det kanske är så att vissa är födda med ett leende, jag tänker inte waista mitt. Hej problem, välkommen in i mitt liv, utmana mitt leende fuck you leendet vinner alltid.
TJARÅ!
upp jag vill upp...nej ner!
jaja, allt får tas för vad det är och jag vet inte vad som händer än så det behöver inte tas för någonting, i eftermiddag däremot kanske jag mottagit och är antingen glad eller arg eller ledsen eller bara som nu önskar att jag vore tio år igen.
over n out, skolan börjar.
Lajonkyngen
tell me more tell me more was it love at first sight...
Jag är även expert på att som pappa uttryckte det "nalla choklad" här hemma och sjunga westlife låtar.
Just nu tar jag en paus från samhällsarbetet och sträcker på ryggen, det börjar lukta middag här hemma och kanske kanske tittar en silfeluring in mot kvällen. Annars är det ju ändå fredag imorgon vilket innebär lite halvsen start på dagen och ännu mer byggande på vår kära scen.
Lite ångest över att scenen ska vara snyggare än själva skådespeleriet om fyra veckor när ridån går upp men man får väl helt enkelt göra sitt bästa med snusprilla i käften och en kudde under flanell skjortan, japp, mina roller går från sexig mamma som blir tagen på ett köksbord till tjock portvakt med alkis vanor.
Teaterperiod är najs och he got friendly holding my hand och she got friendly down in the sand
Hur mycket text som helst och söndagen går till att tvinga folk i min omgivning läsa repliker med mig.
Nästa vecka börjar dansen och lite träning på vardagsrums mattan med ante hade nog inte gjort mig alltför illa.
Nu lyssnar jag på summer lovin från grease på youtube and im liking it.
-älskling du är så ljuvligt underbar sa pappa just till mamma och jag undrar om det verkligen är möjligt att vara nykär i tjugo år eller om han gör det endast för att störa mig. in his face, idag tycker jag det är gulligt.
skepp ohoj!
söndagseffekten
men, det är en söndagskväll och folk över hela sverige sitter i sitt hem med tankar som trasslar och nyper och det är söndagseffekten. Precis som lillen inte kunde sova om söndagskvällarna när lill var liten, går de stora inte och lägger sig. för ja, jag nämner det igen, det är ju faktiskt söndag.
aj aj aj
Pampering
-Every girl deserves to be treated like a princess - Heidi Montauge The hills
Jag kan inte hålla med mindre, även om uttalandet kommer från en relativt korkad blondin som är fast i the relationship from hell. Hursomhelst, ibland måste man bli lite bortskämd och när man i ett fall som mitt idag inte har någon som kan skämma bort en pga småsaker som att mamma är sjuk, storasyster har åkt tillbaka till Linköping och den där lille som ofta gillar att klia eller klappa på mig när jag behagar befinner sig 64 km bort i en annan stad så får man helt enkelt ta nästa utväg och skämma bort sig själv.
Det kan egentligen inte bli mycket bättre för jag kan ju inte göra fel, jag vet exakt vad jag vill ha och behöver en dag som
denna då det är en minusgrad och mitt hem badar i solljus.
Det har redan börjat bra med att sova till halv ett, en baddare, jag sover inte länge det är liksom inte min grej men idag kände visst kroppen för att ta ut svängarna och inte resa på sig förren amme balanserade in i mitt rum med varma ostmackor som jag krängde framför Rachel Ray varvat med familjen Bundys odrägliga kommentarer gentemot varandra ringades i mina öron.
Min sjukdom börjar avta helt och det är faktiskt endast hostan som besvärar mig, hur morgondangens 1 h och 30 minuters långa gympapass som ska inleda hela vårterminen kommer gå vill jag dock inte ens tänka på eller kommentera.
However, för att värma upp ska idag bli en bra dag och det börjas nu med att jag traskar till affären köper en god kolsyrad bubbeldryck att blanda i fina glas med vad jag vill och sedan sätter mig i ett rent snyggt rum med min drink min morgonrock och ett fantastiskt program på teve.
Inte mer än så behövs för att jag ska le idag och det är väl en himla tur, för skyhöga krav hade jag inte orkat uppfylla åt mig själv.
Adios amigos och hejdå och solong suckers och ät nått gott, drick nått gott allt för att må prima. puss!
A watering hole where the girls are round, and curves in all the right places
Solen skiner och jag har The song, som jag hade glömt existerade. Bli glad, lyssna och drick te i mängder så blir vi friska tillsammans allihopa och innan man vet ordet av lyser solen fortfarande på himlen, fast utstrålande värme istället för de sju minusgraderna som vi idag lever med.
Min sjukdom har nått mami och det är hennes tur att bli liten, och ömklig och min tur att växa upp och bli omhändertagande.
Om två dagar åker Nattski och det är inget jag tänker på.
btw har jag kicked en bad habbit vilket kommer leda till viktökande och därför kommer låten till hands väldigt bra, big girls you are beautiful och har renare lungor än jag skulle fått om jag fortsatt såhär i förtio år. en luring då och då dör man inte av, men ingen vana längre.
hay!
I´ts a two way street
Allt gick som det skulle tills jag vaknade imorse med ett osynligt stenblock över hela min kropp och invisible små munchkins som slår spikar in i mitt huvud med sina hammare.
Mina lungor ligger antagligen upphostade i mitt rum och jag undrar varför man får ont i rygg och ben av influensan.
Som tur är har jag en sjuksköterskamamma som mer än gärna tar hand om mig och låter mig bli fyra år gammal när jag är sjuk. Daltande och rostade mackor med bortskurna kanter gör att man mår bättre, psykiskt och fysiskt, ipren kan nog också få lite ära.
Efter att ha legat ner hela dagen, i min säng och framför "The hills" maratonet då magen inte blivit illamående av tevens figurer som dealar med sina fiction problems, har jag även hunnit med att tänka ut några dagar för sena nyårslöften.
Att avslöja dom är väl bara att jinxa men det går väl mest ut på att vara en bra person för mig själv och andra, och att ta det dära med skolan på lite större allvar. Mattestuga under teaterperiod here i come, dreadar det inte faktiskt. Its a two way street, som rubriken så fint lyder.
Inte förvänta sig att bra saker ska komma om man inte tar tag i det själv. Så här är jag. Tag-tagande. Det känns bra, och ger hopp vilket i sin tur ger mig motivation till att kicka sjukdomens sorry ass.
Upp i mitt rum, ner under täcket för att ännu en natt inte kunna bestämma mig för om det är kallt eller varmt, om jag svettas eller fryser.
Pessimistiskt much? förlåt. jag har det faktiskt bra när man tänker efter, ska nog tänka efter.
puss!
